dimanche 2 mars 2008

Elixir de bruyère

Préambule
A la mémoire de la jeune (17 ans) et brave Katia abattue à bout portant par un nihiliste enragé le 28 février 1994 pour avoir refusé de vendre son âme et renoncer à la Vérité. Comme la bruyère qui fleurit sur la terre de ses ancêtres Katia a préferé casser plutôt que plier. Comme son ancêtre la très valeureuse Dihia qui a péri lors du dernier combat des braves contre l’usurpation latente et la kabbale masquée, aux Champs de Bruyère rouges de sang un jour de l’an 702. Depuis seul le souvenir de «l’élixir de bruyère» soutient le combat de la Vérité contre l’Usurpation.

envoyé par Kabylski -

En hommage à sa famille (les Bengana) meurtrie dans sa chair par les iqewaden de l’Usurpation nihiliste et ensuite humilée par les chifan de l’Usurpation negationniste.

Haro sur l'usurpateur!

Si zedjiguen n’tsvarqa*
Dhi zman éllan subwan Thissith*
Tsazzidhent thougar thament
Zzayeth thougar ighissem*

Dhi thassilt its’sebwan
Thawashoult merra segs theswa
Ass dh’w-ass dheg’axxamen nsen
Dhi thmourth imazighen

Yiwen u’ass yenulfad iSixer amshoum,
Dha voghdhi* iheqqar meden.
Dheg mazighen ikhdhem afernas,
Ineq dheg sen, thawaghith thâada thilass.

Yezla’then, yekfa’then: widh u’zaghar
Ula dh’widh yellan s’adhrar rewlen.
S’agoudhou itdhoqar ithen,
Widh yemuthen dh’widh yetsmetsathen.

Athan yebwedhed ounevdhou,
Thamourth thedjoudjeg s’tsvarqa thezouagh.
Umaana ur d’yugri yiwen yessnen,
Thissith amek its’sebwan.

Daw thavlat am lofan ett’sen,
Widh yesnen sser* n’Tissith.
Tsama idhurar’nsen nedtlen,
Merra lmouth thoughithen.

Af u’aawdhiw ig’thedou iSixer amshoum,
Assa dhaghamesh, fadh yenghath.
Si’mkul idhis ifrakh tdhefrent,
Tsoughoun, our th’djan adh yarthah.

Itdhal af igran*, youghal yerfa iSixer amshoum,
Anyiris yerna thevrek ma y’ikhos.
Netsa zaâma dh’rebbi dhi’tmourth,
Umaâna Thissith ur thid’sah ara.

Almi iz’dedhssa theswâath,
Iqewaden’is ts’hebirren, chifan’is tdhobrend,
Swadaw ouzzrou skeflend*,
Sin imusnawen seg’widh ur yemouthen.

S’daw u’azrou ithnid jevdhen,
Aken lan dhissin gugkmen*.
Dhi lemzzi akedh vavas amghar,
Aqshish dhu’zemni, id yeqimen siwa nithni.

Dhisin ar rif nu’acherrof s’veden-ten,
S’levghodh gharsen yetsmuqul iSixer amshoum,
Ma dh’nithni zran uagui idjal imanis dha qemqoum,
Khas aken, our ougadhen ara ath’muqlen.

Yellid imis iSixer amshoum aken asen yini,
Ayeni ithni’tsrajoune our yelhi,
«Goulagh akoun’djagh thedrem, ya l’djouhala,
Limer ayid’inim sser n’Tissith.»

Amghar azemni dh’mmis siveddi susmen,
Ts’muqulen dhakusser dhassawen,
Thamourth th’djoudjeg s’thvarqa th’zouagh,
Assif izouhour* daw’athsen.

Inetqed u’amghar yennad,
Thaghoeshth-is reqiqeth amzoun thoughit thawla,
«Vghigh adh ak inigh s’thoufra,
Awal thevghidh, a Sidi.

«Nek dh’amghar ougadhegh lmouth,
Athan our iyi d’ougraent thissas*,
Ihi thoura qevlagh, sser nagh akth’zenzagh»
Iss yenna u’amghar azemni iy’Sixer amshoum.

Thaghoeshth-is amthin nu’afroukh,
Slen’as aken ma lann.
«Nek dha khabith, sser nagh akth’zenzagh
Oumaâna ougadhegh ‘mmi

«Khas dhe’mmi, our iyi’ghadh ara
Netsa mezziy, lmouth our ts’yetsaguadh
Our zmiregh adh zenzagh nif’iw
Skoud mmi mazalith y’idder.

Etdfith, a Sidi, shoudith khas s’slassel
Dhegrith seg’acherrof, adh yaghli s’assif ath’yawin;
Imirren adh ak’inigh sser nagh
Feïgk goulagh our hentagh, iyiwen our th’qaragh.»

Dhina iqewaden ou’Sixer aghlin af mmis ilemzzi
Shoud’ent s’oumrar verdhayen
Refdhent arnan etsint amu’qejmor
Dhakoussar tdhoqrent s noqma dh’levghodh

Ilemzzi assif ighawel yessevlaath
Amzoun dh’aqrour n’aashr-snine
Imirren soufella nu’acherrof youkid vavas
Amegarrou iymazighen, iw’Sixer yena’yas:

«Tsidhets awal igk denigh:
Dh’mmi kan iligh ts’aguadagh
Wahchegh our sâan ara thirougza
Arrash our yesâan shlaghem.

Ma tsoura dell* n’wen oulimith*
Sargh’thiyi, thimess oulash dheks nfâa
Goulagh dhegu’adhmariw a yemeth
Sser n’Tissith ighd’ djane imezwoura.»
___________________________________________________

N.B.:
Transcription : en kabyle «traditionnel» pour francophone et non pas conventionnel.
Motifs : adaptation d’une ballade écossaise «Heather ale» in «A Galloway legend», poéme du célèbre écrivain écossais Robert Louis Stevenson (1850-1894). Texte original en anglais.

Vocabulaire:
iqewaden : au sens oû l’entendait le grand poète Si Mouhend Ou’Mhend
chifan : au sens oû l’entendait le grand poète Si Mouhend Ou’Mhend
Thavarqa = Champs de bruyère
Thissith = boisson, élixir
Ighissem = alcool
Sixer (i-Sixer) – prononcer ziker, s comme Z, «x»/K spirant comme le «ch» allemand de «ich»– = l’Usurpateur

aVoghdhi = haineux
sser = secret (comme dans ce texte) ou charme/élégance.
Igran = champs
Skeflend, de Sekfel = déterrer
Gugmen = muets.
Izouhour, de Zhir/bruit = «rugissement», bruit continu du fleuve
Thissas = honneur
Dell = humiliation
Oulimith = inutile, pas la peine



Aucun commentaire: